- νυκτί-νομος
νυκτί-νομος, bei Nacht weidend, auf den Fraß ausgehend; Arist. H. A. 9, 17; ἀετοὶ καὶ ἱέρακες καὶ τὰ νυκτίνομα, Plut. quaest. rom. 93, wo νυκτινόμα accentuirt ist; ζῷα, Symp. 1, 8, 4; τοῖς νυκτινόμοις τῶν ὀρνίϑων, S. Emp. adv. phys. 1, 247.
http://www.zeno.org/Pape-1880.